Under åren gjorde Bertil en hel del beställningsarbeten. När dessa filmer var färdigställda levererades de och övergick i beställarens ägo. Vi har i stort sett ingen vetskap om vad som hänt med dessa filmer eller var de idag förvaras. 

TÖREBODA ANDELSMEJERI  –  Reklamfilm
Filmen premiärvisades för medlemmar i Törebodaortens Andelsmejeriförening, som var samlade till kretsmöte i Töreboda. Året är lite oklart, men torde varit sent 1940-tal. Filmen var 8 mm, delvis i färg och speltiden 30 minuter.

Idé, manus och regi stod föreningens disponent Sven Fenelius, för. Han läste även speakertexten, som var intalad på magnefon och synkronise­rad med bilderna.

Det började med en del naturidyller från Tiveden och via en del landskapsbil­der från verksamhetsområdet leddes man in på mejeriföreningen och dess verksamhet. Början gjordes i Hova-mejeriet, där man i instruktiva bildsvep fick följa framställningen av smör, ost och mesvaror.

Därefter förflyttades man till Töreboda, där det också gavs en mycket god bild av tillvägagångssättet. Sist ett besök på ostlagret, där det visades hur det gick till att lagra den “skräddar­sydda osten”, en specialitet som föreningen var ensam om. Det blev också ett bildsvep från kylfacksavdelningen.

Filmen gav en mycket god bild av den oerhörda noggrannhet och strängt tillämpade hygien som låg bakom det då mycket kända Riddarmärket.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

1948 –  FORD TRAKTORER  –  Reklamfilm
1948 fick Bertil uppdraget att göra en reklamfilm för Ford traktorer. Filmen var 15 minuter lång och blev upprinnelsen till hela hans film­verksa­m­het.

Han ville göra filmen lite historisk, och visa utvecklingen inom jordbruket. Därför började han filmen med oxar som dragare, därefter hästen och så till sist traktorn.

När filmen sedan visades, mestadels på LRF-möten och vid traktordemon­strationer, som på den tiden var en vanligt förekommande attraktion, fann han att publiken helst ville se mer av det gamla. Traktorer kom ju mer och mer, men oxar och hästar höll på att försvinna. I och med detta fick han impulsen att bevara det gamla, som sakta men säkert höll på att försvinna.

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

1951 – GYMNASTIKFESTLIGHETERNA I MARIESTAD  –  Kortfilm
Inspelningen gjord vid Västergötlands gymnastikförbunds uppvisning i Marie­stad  i maj 1951.
Filmen gjordes på 8 mm film. Visningar skedde på föreningsmöten och liknande i och kring Mariestad.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

1953 och 1954 – HOVA HANTVERKSFÖRENINGS KARNEVAL –  Kortfilm
Hova Hantverksförening anordnade på 1950- och 1960-talet årligen karneval genom Hova. Detta förevigades av Bertil och filmen visades senare som förspel vid andra arrangemang bland annat i Hant­verkshuset i Hova.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

MALMÖ STRUMPFABRIK  –  Reklamfilm
Filmen gjord på beställning av fabriken skildrade i vackra färgbilder hela tillverknings­kedjan.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

1954 – JOHANNESBERGS SKOL- YRKES- OCH VÅRDHEM  – del 1
Det tog Bertil ca 9 månader att iordningställa denna film som var 40 minuter lång. Beställningen kom från Landstingen i dåvarande Skaraborgs och Älvsborgs län. Drivkraften bakom filmen var skolans rektor, Daniel Melin, och filmens syfte var att sprida kunskap om denna skolform för mindre väl rustade barn.

I filmen fick man följa arbetet från små- och folkskola till den vittförgrenade yrkesutbildningen med bl.a. jordbruk och trädgårdsskötsel, vävning, handar­bete, trä- och halmslöjd samt keramikateljén.

Man följde eleverna från morgonbönen, då Johannesbergs egen kyrkklocka ringde in den nya dagen med eleven/vaktmästaren Ingvar Palm vid klock­strängen och eleven/kantorn Martin Pettersson vid orgeln, vidare genom dagens allvar i lektionssalar och verkstäder och till lekar i den stora parken med kanske drag­spelsmusik, samt slutligen aftonbönen. Och som en i hög grad levande hustomte gick rektor Melin omkring.

Genom hela filmen fanns en underton av skaparglädje, arbetsglädje och sångar­glädje. Blommor, ljus och värme omgav det hela precis så som grun­daren, Emanu­ella Carlbeck, en gång hade tänkte sig det hela.

1959 – JOHANNESBERGS SKOL- YRKES- OCH VÅRDHEM  – del 2
Exakt vilket årtal filmen var klar är osäkert, den var i alla fall under inspelning 1959. Förmodligen var den klar året därpå. Filmen var en direkt fortsättning på och uppföljning av del 1.

1979 – JOHANNESBERGS SKOL- YRKES- OCH VÅRDHEM  – Halmslöjden
Hösten 1979 fick Bertil ånyo uppdrag av Landstingen i Skaraborgs och Älvsborgs län att göra en film om Johannesberg. Denna gång var det halmslöjden som skulle dokumenteras, denna för Johannes­berg så välkända verksamhet.

Filmen var klar för premiär 1980. De inledande scenerna skildrade skörden av halmen och sedan visades hela tillverkningskedjan steg för steg fram till färdiga produkter. Det var i mitten av 1920‑talet som föremål av halm började tillverkas på Johannesberg. Det hela började i liten skala. På borstbinderiet började man tillverka halmhattar. Efter några år utökades sortimentet med halmbockar och sedan vävdes basttabletter och -löpare. Borstbinderi och halmslöjd skildes åt i mitten av 1960-talet.

Förutom de ursprungliga föremålen tillverkas också tomtar, takkronor, ad­ventsstjärnor, olika slags korgar och småsaker att hänga i julgranen. Johannesberg odlade sin egen råg till i slutet av 1960-talet, då började man köpa från olika lantbrukare. Rågen slås med lie och binds i kärvar. Det är elever och personal som själva gör allt arbete från början till slut

Själva miljön där halmslöjden höll till dokumenterades noga, det var ett gult hus med spröjsade fönster, dörrspeglar och högt i tak. Strax efter inspelningen flyttade halmslöjden till nya lokaler och huset revs.

Troligen har halmslöjden inte sin like i omfattning på någon motsvarande inrättning i Sverige. Vid tiden för filmens inspelning var 21 elever sysselsatta där.

Filmerna om Johannesberg arkiveras troligen på Västra Götalandsregionens kontor i Vänersborg.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

1954 – SMJ:s LÄGERFILM –  Kortfilm
Vadsbokretsen av SMJ – Sv Missionsförbundets juniorverksamhet – gav Bertil i uppdrag att skildra deras lägerverksamhet i Vadsbo. Filmen visade sommar­lägren i Lugnås och Mobäcken och gav en god inblick i juniorernas lägerliv med både lek och allvar, idrott och studier. Kontaktman från SMJ var radiohandlare Josef Johansson i Mariestad.

Premiär 1954 i Missionskyrkan, Mariestad, filmen visades sedan på ett flertal platser i Mariestadstrakten.

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

1954 – SOL ÖVER SLÄTTEN
Beställd av Götlunda sockens hembygdsförening och inspelad under 1954. I filmen skildras livet i Götlunda och Flistad både sommar och vinter. Man får bl a se oxar som körs i par och slåtterhjälp i Öja, då ett tiotal liar högg in på gräset.

Filmen genomgick en renovering 1980 för att kunna köras i lite modernare projek­torer.

Filmen ägs numera av Götlunda pastorat.

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

1955-1956 – ETT SEKEL PÅ KÅLLAND
Bertil fick 1955 i uppdrag av Kållands Hushållningsgille att göra en film till deras 100-årsjubileum året därpå. Som sakkunnig engagerades musei­intendent Benjamin Lidholm, Lidköping, expert på Kållands kulturminnesmärken och folklivet där. Lidholm svarade för regin och skrev även delar av speakertexten, vilken lästes av Jesper Berg.

Filmen fick sin urpremiär i Lidköping på Folkets Hus-biografen den 29 sept 1956. Premiären bevistades av bl a filmens “höjdare”, mjölnaren Johan­nes Jansson, Riddaregården, Tolsjö.

Filmen skildrade denna särpräglade del av Skaraborg i helg och söcken, under de fyra årstiderna, under 100 år. Filmen började i de gamla ryggås­stugorna vid lärover­ket, där en odalman av årgång 1856 – gestaltad av Ragnar Lugner – bjuds på luciakaffe. Därefter gavs en inblick i den tidens julstök med bak och brygd, ljusstöp­ning och mycket annat. I fortsättningen följs Kållands innevånare i deras sysslor.

Johannes Jansson, Riddaregården, Tolsjö fanns, som redan nämnts, med i sin väderkvarn, Stola slotts­byggnad likaså. Vidare visades modern skogshante­ring, issågning, silfiske, auktion, hästpremiering och torghandel i Lidköping. Midsommar­dans vid Läckö slott, skolav­slutning i Järpås och söndagsskole­högtid i Väla var andra händelser som skildrades.

Filmen kan troligen hyras genom AV-Centralen i Lidköping. Ev finns även kopior till försäljning.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

1957 – ETT MELLANSVENSKT NORRLAND
Filmen gjordes på beställning av Undenäs Hembygds­förening och speglade den kommunala och religiösa verksamheten i Undenäs­bygden. Speakertexten lästes av dåvarande ordföranden i Hembygdsföreningen, kyrkoherde Ernst Carlberg.

Kostnaderna blev ca 10.000 kr och för täckande av dessa fick Hembygds­föreningen bidrag från såväl pastoratet som kommunen. Vidare fick man bidrag från de större företagen inom kommunen och dessutom gjordes en del offentliga visningar.

Premiären skedde i Undenäs Kommunalhus söndag 29 dec 1957. Filmen tog 2 år att färdigställa och var 1,5 tim lång. 48 resor till Undenäsbygden, på tillsam­mans 610 mil gick det åt för att göra alla film-och ljudinspelningar. Bertil samlade under dessa 2 år in så mycket material att endast 1/3 kunde ges plats i den färdiga filmen, varför en speciell skolfilm sammanställdes.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

1959 – LÄR I DIN UNGDOM
Filmen om Landstingets lantmanna- och lanthushållsskola Sötåsen i Töreboda kommun. I juli 1956 bildades Sötåsenskolornas Intresseförening. Denna förening stod som beställare till den 30 min långa filmen, som hade premiär 1959.

För den inledande och avslutande musiken svarade konstnären Gunnar Juhlin, Töreboda, med en vacker pianokomposition. Gunnar Juhlin svarade också för läsningen av speakertexten.

Man fick följa skolornas tillkomst alltifrån begynnelsen, och några bildsvep visade hur det såg ut på platsen innan all byggnadsverksamhet satte igång. Intresseföreningen höll friluftsmöte ute i parken och där kunde man se några av de ledande krafterna, bakom arbetet med skolans tillblivelse bl a Einar Olsson, Halna och K.G. Gustavs­son, Bondetorp, Hova. Ett besök gjordes hos agronom Gust. Fimmerstad på Månsa­rud, vilken kan tillskrivas äran av att vara den egentlige initiativtagaren till Sötåsen­skolorna. Redan på 30-talet ivrade han för att en lantbruks- och lanthus­hållsskola skulle förläggas till Vadsbo.

Byggnadsarbetet skildras från första spadtaget fram till det att de första eleverna kommer på plats. Man fick i en lång rad bilder följa arbetet i lek­tionsrum, slöjdsalar, kök, matsalar, maskinhallar, laboratorium, blomsterrum samt ute i skogen. Även fritidsaktiviteterna såsom bordtennis o dyl skildrades. En och annan gång var det elevsamkväm med sång, musik och dans och det förevigades även genom filmen, likaså Luciafirandet.

Vid elevernas studieresor på olika gårdar runt om i trakten fanns Bertil också med och fäste dessa besök på filmremsan. Till sist visades en utställ­ning med elevar­beten förfärdi­gade av den första årskullen.

Rektorer för skolan var vid tiden för filmens inspelning Albert Fransson och Dagny Brink.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

1961 – ELEKTRO-IWO I MARIESTAD  –  Reklamfilm
Filmen gjord på beställning av Elektro-IWO i Mariestad. IWO var ett företag som tillverkade kylskåp och frysboxar. Filmen visade hela tillverkningskedjan i fabriken, leverans ut till kund samt serviceavdelningen. Företaget startades och ägdes av dir Ivar Fransson, Mariestad, som även stod för idén till filmen. 1962  uppköptes företaget av en Holländsk storkoncern i elektronikbranchen och verksamheten i Mariestad avvecklades. Som mest hade Elektro-IWO ca 300 medarbetare.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

1962 – TÅG -62  –  Kortfilm
Detta var en 10 minuter lång film om tåget “August”, som med anledning av Västra Stambanans 100-årsjubileum 1962 gjorde en resa, och då passerade genom bl a Örebro, Hallsbe­rg och Laxå. Även postdiligensen från Örebro förevigades.

Filmen visades som förspel vid filmvisningar på platser i Närke.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

1966 – VÅR VÄNLIGA VARDAG  –  Kortfilm
Denna film beställdes av Köpmannaföreningen i Skara. Filmen skulle skildra Köp­mannaföreningens jippon som anordnades den 6/6 1966, och som kallades för Vår vänliga vardag.

I filmen fick man se Miamipolisen Jack Sundström och hans Skarakollegor samt nationalklädda blomsterflickor som delade ut nejlikor till glada Skarabor. Man fick se ponnyridning och då massor av folk samlades framför Krönikebrunnen för att “dricka brunn”. Avslutningsvis fick man se och lyssna till rektor Eva Åsbrink och Sveriges Homecoming Year-värdinna.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

1968 – VI TOG STUDENTEN I SKARA
Denna film gjordes på beställning av Skaradjäknar­nas förening under de tre examensdagarna våren 1968.  Filmen skildrade alla de gamla traditionerna vid Skara Katedralsko­la, allt från offringen i Dofsan till de avslutande festlig­heterna på stadsho­tellet. Få skolor har som Skara läroverk utbildat traditioner, speciellt då kring stu­dentexamen, och det var dessa traditioner filmen skildrade, med bl.a. “ridning” och “simning” i Botan och Krabbelund.

Anledningen till att föreningen ville ha en film om traditionerna var att det detta år var student­examen enligt de gamla formerna för sista gången. Filmen var ca 35 min lång.